Det var ju den snygga tiden under 70 ...
Min mamma
Hon kan jag beundra för att hon i en liten by valde att behålla mig ...
Trots att min pappa var en såå snygg trummis ...
Det är snyggingen längst till höger från mitt synfält ,,,
Men detta kortet är oxå ca 8- 10 år från att min mamma såg honom ...
Hon har klarat utbildningar trots mig
eller egentligen utan mig alls utan på sin egen envishet ...
Först realskolan
sen mentalsköterskeutbildningen för att flytta med mig till Umeå och börja på Nydala ...
Hon har gjort mig självständig genom att alltid tro på mig ..
Att lämna mig med ansvar ...
men ändå vara där ,,,
Så har många vintrar förflutigt uppe i fjälls
I den fjälltrakt som jag fortfarnade längtar till och fortfarande kallar mitt hem
Det är när man kör över tresund och så vidare ,
när man ser hela Dikanäs lysa upp som en liten by
Det är då mitt hjärta sluts och jag är hemma ...
Och skoterfantasten i mitt hjärta
startade med att åka Morfars Sno-Tric ...
Här min Morbror Ulf med skönheten ...
Å sen kommer vi tillbaka till min Mamma
Hon har lärt mig att aldrig skämmas för det som känns rätt
Hon har gett mig självförtroende att schowa´ och teatra
attstå upp för de svaga och försvara dem ( fick tio öre varje gång jag var med en förståndshandikappad kille )
och för att vara med honom fick jag försvara , dela och delge ...
Det har jag ännu idag nytta av må ni tro ,,,
Jag säger saker rätt fram
Vilket oxå måste komma från min Pappa
som är konfransier, musiker , mellanpratare , tävlingsledare och chef ...
Men arv är inte det vi diskuterar nu , eller monologiserar ...
Det är min mammas miljö och uppfostran ....
Jag har så småningom i livet varit irriterad
och uteslutit
inneslutit
och även saknat .
Nu haar jag en mamma som är nära
kanske är den trygghet som jag kan fräsa av
hon är den jag vill umgås med emellanåt
som när jag var liten
och ville busa med ....
Tack för att jag är den jag är idag!
Jag tror det är mitt arv och en hel del av din förtjänst!